Kvar på sjukhuset
Efter min första LP fick jag veta att man ska vara sängliggande i flera timmar efter ingreppet. Om du inte följer dem råden kan det ge en huvudvärk som heter postspinal huvudvärk, smärta från helvetet som inte kan lindras på annat sätt än att inta sängläge.
Jag låg ner från ingreppet till morgonen efter, ända undantaget var toaletten och jag klarade mig från denna huvudvärk!
Efter ingreppet fick jag efter ett tag äntligen komma in på ett rum. Dem ville ha kvar mig en natt till för observation. Jag var öm i ryggen men huvudvärken var som bortblåst medans jag låg där. De flesta sköterskorna på
AVA är helt underbara!!
Morgonen därpå efter ronden så fick jag beskedet att jag skulle få åka hem. Men någon vidare information om allt fick jag inte. Vad hette min sjukdom? Varför fick jag den? Hur botar man den? Påverkas bebis i magen? Kommer den försvinna?
Jag kände mig vilse i min egen kropp. Men jag var så glad över att få komma hem!!
Några dagar senare ringde min läkare från neurologen för att kolla hur jag mådde. Då för tillfället mådde jag bra, han verkade nöjd med svaret och avslutade samtalet.
Jag pratade med mamma och Johan om min oroskänsla över denna läkare och bristen på information jag fått. Så jag beslutade mig för att ringa neurologmottagningen för att få träffa en annan läkare.
Efter lite tjat fick jag ca en vecka senare tid hos en annan kvinnlig neurolog för att prata om min sjukdom och oro. Det är det bästa beslutet jag någonsin tagit!
Hon förklarade allt i detalj på ett språk jag förstod. Hon lyssnade till min oro och tog även hänsyn till att jag var mest rädd över mitt älskade barn i magen.
Hon förklarade att planen var att göra LP med tryckmätning en gång i månaden hela graviditeten. Hon ville även ge mig en medecin som är vätskedrivande men dock inte forskad på inom gravida (för man forskar inte på gravida) så hon kunde inte lova att det inte skulle påverka barnet. Jag fick med mig en studie hem att läsa om medecinen. Hon berättade även att hon skulle kontakta stockholm och uppsala för att se vad dem sa om medecinen.
Hon berättade även att jag inte kommer få föda vaginalt pga trycket blir alldeles för högt och att jag då riskerar min hälsa. Det var en stor besvikelse för mig då det är något jag verkligen vill uppleva! Förhoppningsvis får jag göra det med nästa barn.
Dem räknar med att sjukdomen ska försvinna efter att lilla S är ute men det återstår att se.
Jag fick info om att inte lyfta tungt eller anstränga mig för mycket då det också ökar trycket. Sen sjukskrev hon mig i två månader för att jag skulle vila.
Efter detta besök (fredag) berättade hon att nästkommande vecka hade hon semester men skulle vara tillbaka efter det.
