Diamox
Diamox är medecinen som Dr.S ville att jag skulle äta, men jag och Johan var skeptisk. Men efter den senaste LP:n så började tankarna snurra om vad som är bäst. Jag och Johan var så inställd på att jag inte skulle äta denna medecin, men efter hon pratat med både Stockholm och Uppsala och dem inte hade några riktiga bevis om biverkningar på foster så bestämde vi att eftersom allt såg bra ut på RUL så var det värt ett försök.
Självklart på villkoret att jag skulle få gå hos specialistmödravården vilket Dr.S redan hade skickat en remiss till.
Så jag började äta detta rävgift, och än idag äter jag det. Men jag har själv tagit beslutet att om mitt tryck inte sjunkit mer på onsdag 11/1 då min nästa LP är så slutar jag med medecinen. Nu för tiden mår jag dålig konstant, pga biverkningar från diamoxen. Jag mår illa, kräks, domnar bort i händerna och fötterna och blir sommen zombie. Det är inte meningen att man ska må
sämre av en medecin. Så vi får se vad trycket ligger på!
Min senaste LP var 14/12 och då låg trycket likvärdigt som innan fast jag ätit diamox i några veckor. Nu har det gått 5 veckor sen dess så jag tycker det borde gett mer resultat. Så hur gick min senaste LP? Ingreppet gick som en dans på rosor. Jag hade som vanligt ställt in mig på värsta smärtan, men ack så fel jag hade.
Jag kom in till Dr.S och hann prata 5min innan det kom in två narkosläkare och sköterskor. En kvinnlig och en manlig narkosläk. Båda var jättetrevliga så jag la mig tillrätta (man ligger på sidan med knäna uppdragen mot bröstkorgen och hakan i bröstet, sedan skjuter man ut ryggen som en "arg katt") och den kvinnliga narkosläk. satte sig bakom min rygg. Hon berättade att hon bara tänkte sticka en gång och om hon misslyckades fick den manliga ta över. Äntligen någon som tänker logiskt!!
Så hon la bedövningen vilket sticker till lite (dock inte smärta enligt mig längre) och sen tar hon kanylen som är 0,7mm i diameter och 22mm lång för att sticka in mellan mina ryggkotor. Det gjorde inte ont, jag kände ingenting. Men så sa hon att hon skulle lämna över varpå den manliga läkaren svarar "låt nålen sitta så jag slipper sticka igen" SMART! dem var så jäkla duktiga. Han tar nålen och fnissar till, säger till kvinnliga narkosläk. "du var ju bara 1mm ifrån. Sen satt nålen där, bara sådär! Lättad var vad jag var!!!!
Dr.S hade tydligen inte tid för mig den dagen då hon tappade 40ml på 10!!!!! minuter. Det tog en TIMME gången innan. Smidigt för henne, helvete för mig. Slutade med att jag blev sängliggandes några dagar med postspinal huvudvärk. Jag grät varje gång jag var tvungen att gå på toa. Fy fan! Men det härdar en, inifrån och ut. Försök med det igen Dr.S!! Denna gravida kvinna vet nu mer precis!! hur hon vill ha sina LP:n
